Etikett: Europa med husbil 2018

Tre punkteringar i Spiaggia Calamosche…

När vi var på väg till andra stoppet på Sicilien, Spiaggia Calamosche, så kunde det slutat med ännu ett förstört däck eller två… Det var vägarbete på väg dit och trots att jag tog andra vägar, avstickare så att vi skulle komma på vägen längre fram, så verkade det inte vara nåt slut på vägarbetet. Vi såg inte en enda skylt om alternativ väg eller några arbetare i sikte så tillslut tänkte vi äh, vad fasiken, och körde. Det skulle vi inte gjort 🙂

Efter ett tag blev vi stoppade av två vägarbetare. Dom bara skrattade och förklarade på italienska att vi måste tillbaka till asfalten… När vi vände så såg vi att det stack upp fullt av armeringsjärn i mitten av vägen. Vilken tur att vi inte backade på någon! (Så det var alltså inte bilen som fick tre punkteringar…) Efter den strapatsen lyckades vi hitta en väg som tillslut tog oss hela vägen till ställplatsen/parkeringen vid Spiaggia Calamosche.

Vi ställde upp oss i en olivlund och fixade lunch. På eftermiddagen gick vi ca 30 min till stranden, som ligger mitt inne i ett naturområde. Stranden var barnvänlig, med lugnt och stilla vatten och sandstrand.

När vi skulle gå tillbaka till husbilen på kvällen så märkte vi att vi fått punka på vagnen. Så Jan fick köra/lyfta hem vagnen på framhjulen och så fick Edvin och Alice gå själva. Det gick förvånansvärt bra, med färre ”jag orkar inte gå” än vanligt, trots värmen och att barnen sprungit runt på stranden hela eftermiddagen. Istället för 30 minuter hem så tog det säkert det dubbla… Parkeringen var full av bilar på dagen, men nu stod vi ganska ensamma kvar. Så skönt att stå mitt bland alla olivträd. Efter en utedusch och lite kvällsmat så jagade alla mygg in oss i husbilen.

Under gårdagen var vi vid husbilen på förmiddagen och efter lunch gick vi ner till stranden. När vi kommit fram kollade jag däcken och upptäckte att det var punka igen! Nu satt det två långa taggar i ena däcket. Jan visade vilken gentleman han är och gick tillbaka till husbilen och lagade däcket. Under timmen som han var borta badade jag och barnen. Alice är alltid skeptisk att gå i och hon tycker att det är ”kallt, kallt!”, men efter att hon doppat sig så är hon i vattnet hela tiden.

Vägen tillbaka gick snabbare idag och vi klarade oss faktiskt utan fler punkteringar 🙂 Vi var ändå tillbaka sent och när vi väl hade duschat så började solen gå ner och myggen komma fram. Alice var helt sönderbiten efter igår så vi åt kvällsmat inne. Det var länge sedan!

Nu på morgonen åt vi frukost tidigt och var färdiga för att åka redan vid nio. Vi ville helst undvika att möta strömmen av bilar på väg till stranden, på den smala grusvägen. Första stoppet för dagen blev i en matbutik och efter att att vi fyllt upp förråden började vi köra mot Punta Grande och Scala dei Turchi (turkiska trappan).

Just nu Sicilien, nästa Sardinien & Korsika

Det känns som att vi kommit till en brytpunkt på nåt sätt, Sicilien har varit huvudmålet på resan hela tiden och nu är vi här! Vägen hit och tillbaka har varit oplanerad och vi har bestämt resrutt några dagar i taget under resans gång. Det är även en vändpunkt eftersom vi har varit i väg halva resan, bara 3,5 veckor kvar…. Så vad passar då inte bättre än att bestämma vart vi åker efter denna ö?!

Första planen var att åka italienska östkusten upp, nästa var att åka färjan från Bari till Albanien. Nu har vi bestämt oss för nåt helt annat! Vi åker från Sicilien till Sardienen, sedan vidare till Korsika och till sist färjar vi över till Nice. Hur vi kör hemåt därifrån håller vi öppet tills vi närmar oss franska fastlandet. Visst låter det som en bra plan?!

Men innan dess är det dags för att utforska mer av Sicilien 🙂

Ett första intryck av Sicilien, med ett stopp i Taormina & Giardini Naxos

I måndags körde vi söderut mot tåspetsen av Italien. Vi kom en bra bit på vägen från Pompeji, men inte hela vägen ner. Vid 18-tiden kände vi att det var dags att stanna. Dagens stopp blev på en ställplats utanför Falerna Marina, precis vid vattnet. Helt perfekt!

På tisdagen åkte vi mot Sicilien och trots lite felkörningar i staden vid färjeläget så kom vi med en färja vid lunch. Vi hade målet inställt på Taormina och körningen genom kuststäderna på väg dit fick oss verkligen att sitta på helspänn. Trånga gator, bilar som parkerar hejvilt och mycket trafik… Lägg till fyra hungriga Axelsson’s i husbilen på det 🙂 Trots dåliga odds så gick det faktiskt helt okej och vi kom fram helskinnade till en ställplats i Giardini Naxos, strax söder om Taormina.

För en gångs skull var vi framme ganska tidigt och kunde äta lunch på ställplatsen. Barnen var nöjda och lekte utanför husbilen och gav oss föräldrar en stund lugn och ro. På eftermiddagen gick vi ner till stranden och hängde där till kvällen. Om ni inte visste det sedan tidigare så anser vi att eftermiddagarna är den perfekta tiden på dagen att vara på stranden. Solen är inte lika stark, det är inte riktigt lika mycket folk och det är inte lika varmt. Bara fördelar för en småbarnsfamilj 🙂

Så vad hade vi för första intryck av Sicilien när vi la oss efter första dagen? Det kändes lite som att köra in i ett nytt land när vi kört av färjan, positivt på många sätt, men samtidigt känns det fattigare här. Det beror nog dels på att husen och vägarna är mer slitna och att det är mer skräpigt. Det vi uppskattar med ön är de charmiga och livliga städerna med små och trånga gator (dock lite negativt när man kommer med en stor husbil). Landskapet är är bergig, med vulkanen Etna som gör ett mäktigt intryck. Det ryker från toppen och det är faktiskt Italiens största, aktiva vulkan och en av de mesta aktiva vulkanerna i Europa!

Igår (onsdag) tog vi 9-bussen in till Taormina och gick 273 (ge & ta några stycken…) trappsteg ner till stranden… Efter att ha ätit glass och spanat in utsikten över Isola Bella så tog vi bussen tillbaka till husbilen.

Även denna eftermiddagen spenderades på stranden. Vi var tillbaka vid husbilen först vid 19-tiden på kvällen och fixade lite småplock till kvällsmat. Edvin & Alice sparkade boll och lekte med några andra barn till sena kvällen.

PS. Jag låter sista bilden illustrera ungefär hur mycket privatliv man har på husbilssemester med två barn… Så här kan det nämligen se ut när Jan går på toa 🙂

En vända i Sverige och sedan på’t igen med Pompeji

Jag kan knappt tro att det bara är en vecka sedan jag skrev här sist. Mycket har hänt sedan dess! Jag och Alice har varit hemma i Sverige och vänt (söndag-söndag). Under den veckan har jag jobbat, jobbat & jobbat! När jag hade fullt upp med halvårsbokslut så var Alice hos mormor och grabbarna levde livet ensamma i husbilen i Italien.

Så vad har hänt sedan förra inlägget? Lördagen innan vi åkte hem spenderades vid Albanosjön, bara några mil öster om Rom. Sjön ligger i kratern på en vulkan, med ett fort högst upp på toppen. Dagen tillbringades på stranden och barnen tyckte det var häftigt att bada i en vulkan. Det kändes som den perfekta ”sista” dagen (trots att den slutade det men en p-bot och övernattning på en långtidsparkering. Så kan det gå 🙂 )

I alla fall, veckan hemma i Sverige gick fort! Det kändes som att vi precis kommit hem när det var dags att åka tillbaka till resten av familjen. Under veckan som jag och Alice var hemma så stod grabbarna på en ställplats 1,5 timme söder om Rom i byn San Felice Circeo. Det visade sig vara ett bra val! Deras dagar har fyllts av cykelturer, strandhäng och promenader. Visst låter det som värsta romantiska filmen?! När Jan frågade Edvin om det skulle bli kul att jag och Alice kommer tillbaka så hade han bara skakat på huvudet 🙂

Trots det svala intresset om vår återkomst så flög jag och lillan ner på söndagen. Direkt när vi landat i Rom så började vi köra söderut och hamnade i Pompeji. Det visade sig vara en fullträff! Så mysig liten stad! Idag gick vi till ruinerna av gamla Pompeji, som begravdes under ett vulkanutbrott för nästan 2000 år sedan. Jag blev överraskad över hur stor staden varit och alla detaljer på husen. Det var mosaikgolv, utförliga målningar och nåt slags vattensystem inne i husen. Det var dessutom stora gatusystem och amfiteatrar. Det var verkligen imponerande! Efter att vi sett en bråkdel av ruinerna (det skulle ta runt 7 timmar och se det mesta av staden) så packade vi in oss i husbilen och fortsatte söderut. Planen är att åka över till Sicilien imorgon.

Just det, för er som funderar över om det var några större olyckor eller missar som hände när grabbarna var själva så kan ni slappna av nu. Det enda som hände (som jag vet om) är att dom ”krockade med ett träd”, som Edvin gärna påpekar gång på gång 🙂 Riktigt så illa var det inte, men en påbackning när dom skulle parkera på ställplatsen resulterade i en trasig del på markisen. Tur att jag kunde köpa med mig reservdelar 🙂

Det bästa av Rom på några timmar!

Igår eftermiddag kom vi fram till Rom. Det var kanske inte så bra planerat att komma fram mitt i rusningstrafik, men så blev det… Mycket trafik, långa köer, en coollugn (?) kartläsare och svettig husbilsförare kan sammanfatta det hela ganska bra 🙂 Men tack vare den proffsiga kartläsaren (me, myself & I såklart) så körde vi inte fel en enda gång och hamnade tillslut på ställplatsen inne i stan.

Så idag, fredag, var det alltså dags att göra Rom. Vi tog metron in till centrum vid 10 och sedan gick vi och kollade på den ena historiska platsen efter den andra. Det som förvånade mig mest var närheten till allt. Man kan verkligen gå till alla av de mest kända sevärdheterna! Det finns dessutom någonting att se i varje gathörn, det vimlar av mysiga kvarter och gamla hus överallt. Det märks att Rom är en stad som varit med i över två tusen år.

Colosseum var mäktigt! Tänk att över 80 000 åskådare kunde sitta på dess läktare under storhetstiden. I jämförelse tar Sveriges största arena, Friends arena, ca 50 000 åskådare (65 000 inkl. ståplatser). Galet eller hur?! Efter att ha spanat in detta enorma bygge fortsatte vi ganska snabbt mot Roman Forum och Fontena di Trevi. Vid fontänen var det galet mycket folk (nåt annat kan man nog inte förvänta sig en dag i juni) så där stannade vi inte länge.

Det var ganska skönt att gå några lugna kvarter bort till Pantheon och sedan Piazza Navona. Barnen hade suttit i vagnen hela förmiddagen, men nu började båda två bli rastlösa. Då passade det perfekt att sätta oss på en lugn gata och äta vår picknick.

Nästa mål var Vatikanstaten. På vägen dit passerade vi Änglaborgen, Castel Sant’Angelo och änglabron. Efter att vi gått över bron såg vi Peterskyrkan en bit bort. Kyrkan såg verkligen pampig ut på håll, med ett stort torg framför och en allé med pelare. Vi tog en kaffe och lite fika i mikrostaten och sedan åkte vi tillbaka till husbilen. Vi gjorde alltså staden på runt fem timmar, så det var en Rom light denna gång… men vad skönt det var att komma tillbaka till Pärlan och tända på grillen!

Imorgon åker vi vidare till någon ställplats lite utanför staden. Vi kan inte åka långt bort, för på söndag är det dags för mig att flyga hem och jobba en vecka. Jag tar med mig Alice, som ska spendera veckan hos sin mormor (tack för det mamma!). Kvar blir alltså Jan & Edvin och ni som känner oss tänker nog ungefär som jag: hur ska detta sluta?! 🙂

Tre toscanska städer: Florens, San Miniato & Pisa

Nu har vi besökt tre toscanska städer: Måndagen spenderades i mäktiga Florens och på tisdagen hann vi med ett snabbt stopp i pittoreska San Miniato på vägen mot Pisa.

Florens var ungefär som jag föreställt mig och kom faktiskt inte med några större överraskningar. Men visst, det är en mäktig stad och överallt syns det spår av stadens kulturella och historiska arv. Det sitter i väggarna passar bra in här, det finns gott om byggnader som bevarats från renässansen. Vi strosade runt helt på måfå och det är så jag gillar att upptäcka en storstad!

Till lilla San Miniato hittar inte lika många turister och det är därför betydligt lugnare än både Florens och Pisa. Staden kännetecknas främst av att det är beläget högt på en kulle med torn som ger häftig utsikt över det toscanska landskapet. Vägarna består av smala och branta kullerstensgator med husen tätt intill. För oss blev det ett perfekt fikastopp under vägen från Florens till Pisa.

Pisa var faktiskt staden som överraskade oss mest. Allt jag visste om staden var Det lutande tornet, men vad jag inte visste var att detta torn låg innanför en gammal ringmur bredvid pampiga marmorbyggnader. Det var stora öppna ytor, helt utan trafik, så barnen kunde springa runt överallt och hade riktigt skoj. Mest underhållande var nog att spana in alla som ska fotas när de puttar på tornet… Efter en stund inne i Pisa åkte vi ut till Marina di Pisa och ställde upp oss för natten.

Idag, onsdag, fortsatte vi söderut och hamnade i Marina di Bibbona. Det är en badort som har sitt ursprung från sent 1700-tal, när det byggdes ett fort för att skydda närliggande Bibbona mot pirater! Vi var framme redan innan lunch, så idag har vi spenderat eftermiddagen på stranden. Till vår stora förtjusning upptäckte jag och Jan att vi faktiskt kan sitta på stranden och koppla av, barnen lekte i sanden och var hur nöjda som helst! Win win!

Autobahn, alpvägar, sagoslott & till slut Florence

Dagarna går så fort när man sitter i husbilen och kör mil efter mil. Nu har vi redan lyckats köra igenom hela Tyskland, sett ett sagoslott, kört genom Fernpasset och Brennerpasset i Österrike, korstat gränsen till Italien och tagit oss hela vägen till Florence!

Fredagen var första dagen i Tyskland och den spenderades på autobahn. Vi körde runt 90 mil från Sassnitz till en ställplats mellan Nürnberg och Augsburg. Vi var framme efter 20 på kvällen och då var receptionen redan stängd. Jan gick ut och snackade ned en gubbe som bodde på ställplatsen och fick honom att låsa upp grinden och låna ut sin nyckel till toaletten och duschen. Kanske var han rent av bara en vänlig själ, eller så kände han hur mycket vi luktade och insåg hur väl vi behövde en dusch 🙂 Vi hade inte duschat sedan vi lämnat hemmet fem dagar tidigare…

Efter en god natts sömn hade det redan hunnit bli lördag och vi började köra mot Neuschwanstein. Det är ett sagoslott som säga ha inspirerat till Disney-loggan. Det är också ett slott som vi har planerat att besöka sedan vår första mc-semester i Europa tillsammans för 11 år sedan. Av någon anledning har det aldrig blivit av, men nu hade vi bestämt oss – nu ska vi se det där slottet! Innan lunch var vi framme och kunde redan på avstånd skymta slottet uppe på klippan. Väl inne i byn nedanför slottet märkte vi vilken turistattraktion det är. Fulla parkeringsplatser, folk överallt, souvenirbutiker och restauranger trängdes på gatorna. Det var dessutom över fem timmars väntetid för en tur inne slottet… Efter att vi gått runt en stund så bestämde vi oss för att köra vidare, nu hade vi ju ändå sett slottet… Visserligen bara på avstånd, men det räknas väl ändå?! 🙂

Resen av lördagen spenderades på slingriga vägar på alperna. Gränsen till Österrike låg bara några mil från slottet och sedan väntade både Fernpasset och Brennerpasset innan vi passerat gränsen till Italien. Vi hade bestämt att vi skulle stanna innan kl 18 och sagt och gjort, vid 17.45 svängde vi in på en ställplats precis efter gränsen i staden Vipiteno. Nu var det äntligen lite varmare och barnen sprang ute och lekte hela kvällen.

Under söndagen körde vi från den italienska gränsen till Florence. Vi körde på stora motorvägar som hela tiden varvades mellan bro och tunnel. Den längsta tunneln var på över 8,7 km… Det blev inte lika många timmar i husbilen som dagarna innan och redan kl. 16 hade vi kommit fram till en ställplats strax utanför Florence. Nu kunde vi, för första gången på resan, äntligen plocka fram utemöblerna och äta kvällsmat ute!

Idag står en tur in till Florens på schemat!