När ett dygn i magiska Doha är minst lika bra som en paradisstrand på Zanzibar

Kontinenten som jag aldrig avslöjade igår var Afrika. Tanken var att vi skulle sitta och sippa paraplydrinkar på Zanzibar idag. Så blev det inte, men vi kom i alla fall halvvägs 🙂 Man kan inte alltid ha tur när man reser som standby och för eller senare slår oturen in. Idag var det inte i form av fullbokade plan utan något så trist som ett par jeans… När vi reser med ID-biljetter så måste vi vara relativt välklädda. Sandaler och shorts är ett stort no no, men på de senaste resorna har mörka jeans gått bra. Vi har kanske blivit lite mer slappa med klädkoden sedan vi fick barn…

Barnen roar sig på flygplatsen när vi väntar på vårt bagage

Det beror sjävklart en hel del på vilket bolag vi flyger med och idag gick det inte alls. Vi blev stoppade i Doha och fick inte gå på nästa plan, trots att vi redan var incheckade och hade fått platser. Ena alternativet var att springa och leta upp nya kläder på flygplatsen, med två vilddjur som smakråd… Det övergav vi ganska snabbt! Eftersom vi inte fick ut vårt incheckade bagage, så kunde vi inte byta till andra kläder som vi hade med oss. Det andra var därför att strunta i Zanzibar och stanna i Doha i ett dygn, för att ta planet imorgon istället. Vi valde alternativ två och fick snällt stå över våra platser. Bättre tur imorgon eller nåt 🙂

Äntligen på väg mot bussen in till Doha, efter 4 timmars väntan på flygplatsen…

För er som tänker ”fasiken vad irriterad jag hade varit” så kan jag lugna er med att vi knappt ryckte på axlarna. Det kanske låter som en klyscha eller nåt, men vi är så vana vid att planer ändras och vi ser inte det negativa alls med ett litet stopp på vägen (om vi inte är på väg hemåt, då är det ALLTID jobbigt att fastna någonstans…)! Vi fick faktiskt flera trevliga överraskningar redan innan vi hunnit lämna flygplatsen: 1. Doha har en ny (nåja, några år gammal) femstjärnig flygplats, en viss skillnad mot den som mötte oss sist! 2. Visumet var nu gratis! 3. Personalen var schysst och gjorde så att vi (efter några timmars väntan) fick vårt bagage, trots att det var taggat och nästan på väg mot Tanzania.

Edvin och Alice agerar smakråd (älskar hur skyldig Alice ser ut på bilden!)

På morgonen tog vi bussen in till staden och direkt när vi hoppade av gick Jan in i en butik och köpte ett par nya byxor och en skjorta. Hoppas att det blidkar personalen på Qatar Airways 😉 Vi gick till hotellet och i vanlig ordning slängde vi in väskorna och gav oss ut på stan. Vi tog oss ner mot Soul Waqif och spenderade flera timmar med att bara strosa runt. Det blev en dag med god mat, häftiga byggnader, ett litet tivoli och såklart en stund på en lekplats 🙂

Det är tydligen så här man ska pimpa sin raggarbil i Qatar!
Eller varför inte sin motorcykel?!
Edvin och Alice på väg mot Soul Waqif
Män som sitter och klipper tyger på gatan
Så gott med hummus och olika röror till! Jag skulle nog kunna leva på det…
Edvin spanar på gamla båtar…
… och springer runt på en av gatorna vid Soul Waqif
Han är alltid ett steg före, det gäller att hänga med!
Personalen tar hand om Alice när Edvin får åka karusell
Här har han fullt upp på lekplatsen! Tänk om man kunde ha hälften av hans energi…
Edvin springer fram till kameler som fanns i en inhägnad i ökensanden…

Det började blåsa upp till sandstorm precis när vi gick hemåt på eftermiddagen och det blev precis mörkt, trots att klockan bara var strax efter 16. Eftersom det fortfarande blåste runt en massa sand på kvällen så köpte vi upp mat till rummet och åt i sängen. Så mysigt! Nu ser vi fram emot ett alarm alldeles för tidigt imorgon och en flygresa till Dar el Salam. Det går flyg direkt till Zanzibar härifrån, men såklart ser det fullt ut… Förhoppningsvis är vi ett steg närmare en paradisstrand imorgon 🙂

Kvällsdopp i poolen
Frukost på sängen är ju sen gammalt, men hur är det med kvällsmat?!
Edvin var väldigt fascinerad av denna lilla polisbil! Och visst håller ni med honom, den är svårt att sluta titta på! Visst strålar bilen makt och status?!

Två dygn i Kuala Lumpur innan nästa flyg till en annan kontinent…

Nästa stopp blev i Kuala Lumpur… Men nu har vi funderat ut vart vi drar härnäst och det blir till en helt annan kontinent. Nyfikna på vart? Vi ska boka och fixa det sista innan jag avslöjar för mycket. Kika in här imorgon så får du se vart det bär av denna gången 🙂

Barnen målar på flygplatsen i Padang, Jan letar boende i Kuala Lumpur…

Flygresan från Padang till Kuala Lumpur (KL) tog bara en timme. Det kändes knappt som att vi lyft innan vi gick ner för landning. Det gick hur smidigt som helst! Vi landade på kvällen igår och tog oss med buss till hotellet. Vi kastade in väskorna på rummet och sedan gick vi ut för att käka. Till vår förtjusning så finns det mängder av indiska restauranger här. När vi frågade Edvin om han ville äta indiskt fick vi snabbt ett JA till svar 🙂

God indisk mat fick avsluta kvällen i Kuala Lumpur
Efter maten gick vi runt en sväng och spanade in alla häftiga byggnader. Det blev ett perfekt avslut på kvällen!
Samma vy, fast i dagsljus

Det bästa med tidsomställningen med barnen är att dom gärna sover länge. Att dom är uppe halva natten är en annan femma…  Vi fick i alla fall sovmorgon idag och sedan käkade vi frukost på rummet innan vi gick ut och gjorde staden. Vi började med ett stopp vid gamla stationen och sedan åkte vi bort mot Petronas Towers.

Jag verkligen älskar Mango, så en mangoshake i solen är alltid succé
Hotellets takterass
Gamla tågstationen
Petronas Towers

I parken vid tornen fanns det en stor lekplats och pool. Där hängde vi en bra stund så att Edvin fick leka av sig lite. Efter lunch gick vi bort till Blue Coral Aquarium. Edvin har länge varit väldigt intresserad av havet (kanske beror på att jag älskar naturfilm och gärna kollar på det med barnen om jag får välja?!) så han var hur nöjd som helst! Det häftigaste var helt klart tunneln där man såg stora rockor, hajar och fiskar simma över huvudet.

Edvin på lekplatsen, med tornen i bakgrunden
Edvin i parkens barnpool
Edvin springer bakom vattenfallet
Tornen ser verkligen häftiga ut på lite avstånd…
Pirayor på Blue Coral Aquarium
Här fick man se fiskar på nära håll och klappa, men efter Hitta Nemo vill väl ingen det?!
Drakfisk
Edvin spanar ut på alla fiskar…
Inne i tunneln…

Nu hade det redan hunnit bli kväll och alla var ganska möra efter dagen. Vi tog oss tillbaka till rummet och hängde där en stund innan vi gick ut för kvällsmat. Självklart blev det indiskt igen 🙂

Poolhäng, moving discotheques och en smak av ”Padang cuisine”

I tisdags tog vi oss ut till flygplatsen för att ta oss till Padang. Staden ligger på Sumatras västkust och är hubben för att ta sig vidare ut till någon av de 70 stycken öar som går under samlingsnamnet Mentawai.  Det är en stad som är känd för sin matkultur: Padang cuisine, som består av tre huvuddelar: ris, curry och chili. Självklart var vi tvungna att ta ett stopp i Padang för att testa denna specialité, som är den mest populära av Indonesiens olika matkulturer.

Edvin och Alice i taxi på väg från flygplatsen, Padang.

Padang även känd för sin färgstarka kollektivtrafik – Angkot minivan. Förutom passagerare finns det också plats för stora ljudsystem och högtalare som har gjort att de även fått ett annat namn – moving discotheques. Tydligen så brukar förarna modifiera sina bilar så mycket att det ofta görs räder av myndigheterna, men detta verkar bara stoppa dessa färg- och ljudstarka minibussar tillfälligt 🙂 Intresserad av att veta mer? Läs denna artikel i The Jakarta Post.

En av stadens alla Angkot minivan , Padang

För ovanlighetens skulle tog vi in på ett hotell med pool. Vi föredrar egentligen att bo på mindre ställen och gärna i en bungalow precis vid havet, men eftersom Padang är en relativt stor stad (ca 1 miljon invånare) så finns inte riktigt det alternativet här…  Eftersom Edvin har pratat om att få bada ända sedan vi landade i Jakarta så vi tänkte att nu jäklar ska han få bada 🙂 Eftermiddagen spenderades därför vid poolen. Vi fyra var helt ensamma, så barnen kunde plaska och springa runt som dom ville. Helt perfekt!

Poolen på hotellet, Padang
Edvin och Alice hänger vid poolen, Padang

Anledningen till att vi åkte till Padang var att ta oss vidare ut till Mentawai, men igår blev det ändrade planer, inget ovanligt alls när vi reser! Det hela började med att vi vaknade vid 9.30!! Ni som har barn förstår chocken 🙂 Eftersom färjorna ut till öarna går på morgonen så bestämde vi oss för att stanna i Padang en natt till. Detta beslut har gjort att vi nu helt tänkt om! Under dagen har vi funderat och läst på lite om Mentawai Islands, det i kombination med färjeschemat har gjort att vi valt att hoppa över ögruppen helt!

Fiskebåtar i floden vid hamnen, Padang.

Så just nu är planen att idag (torsdag) flyga någon annanstans. Igår var vi inne på Gili Islands, men idag lutar det åt Kuala Lumpur… Vem vet, om du kikar in här imorgon så har vi kanske ändrat oss igen…

Som ett gäng rockstjärnor på turné – med ett första stopp i Jakarta

Starten på semestern kunde varit bättre… Redan på fredagen när jag kom från jobbet så hade jag feber. Eftersom barnen var friska så bestämde vi oss för att åka på lördagen som planerat. Vi flyger ju med stand by-biljetter så vi är inte styrda av någon viss dag, utan åker som vi vill. Under förutsättningen att det finns plats förstås 😉

Jan jobbade på fredagskvällen och med vår framförhållning innebar detta att jag skulle lyckas packa våra väskor och ordna lite inför resan, med nästan 40 graders feber OCH två vilda barn hemma… Det gick så där. Slutade med att jag däckade i soffan tillsammans med barnen framåt kvällskvisten. Som ni kanske förstår så fick vi packa på lördagen istället…

Väntar på att få lyfta – Landvetter.

På lördag eftermiddag satte vi oss i bilen och körde mot Landvetter. Efter tre timmar var vi i Istanbul och efter några timmars väntan gick vi på planet till Jakarta. Redan på flygplatsen blev jag påmind om vilken rockstjärna man känner sig som när man reser med små barn i Asien… Alla ska fota och gärna bära på barnen. Att det bjuds på godis är standard och när man försöker förklara att barnen inte äter godis så skakar dom oförstående på huvudet… Tur att varken Edvin eller Alice förstått det där med godis riktigt ännu så att det är enkelt att norpa det från deras små händer.

Hand i hand! På flygplatsen i Istanbul.

Flygresan till Jakarta tog nästan 11 timmar, men det gick förvånansvärt fort! Flera timmars sömn och lite mat och sedan var vi framme… En taxiresa senare så var vi framme på gatan Jalan Jaksa. Där hoppade vi av och gick och letade efter hotell. Vi fick tag på ett helt okej rum för en billig peng och checkade in. Då hade klockan redan hunnit närma sig åtta. För att komma in i ridomställningen någorlunda gick vi ut och käkade innan alla däckade i sängen, runt klockan 23.

En tvärgata till Jalan Jaksa, Indonesien
På hotellrummet i morses, vi har med en liten resesäng till Edvin.

Vilken härlig känsla det är att vakna upp i en ny stad att upptäcka. Jan var i Jakarta för 25 år sedan, men det är ju så länge sedan att det knappt räknas?! Dagen gick fort, vi började med en promenad till National Monument och sedan åkte vi vidare till Grand Indonesia Shopping Town. Inget ställe vi valt om vi inte haft barn, men nu var det helt perfekt. Edvin fick leka i ett stort lekland. Under tiden fick Alice (och hennes pappa!) sin vilostund. Efter lunch tog vi oss tillbaka till Jalan Jaksa där vi satte oss på en uteservering… Vi hängde där en bra stund och åt mellanmål och jag och Jan lyckades få i oss en varsin öl i (någorlunda) lugn och ro. 

Hela familjen i en ”Bajaj”, Indonesiens motsvarighet till Indiens Rickshaw eller Thailands Tuk-Tuk (men den Thailändska Tuk-Ruken är betydligt större än den som finns i både Indien och Indonesien)
På väg mot ”Grand Indonesia”
En nöjd Edvin i leklandet…
… och en minst lika nöjd syster och pappa!

Nu är det dags för att gå ut och käka kvällsmat här och sedan blir det sängen. Imorgon förmiddag flyger vi vidare mot Sumatra och Padang.

Alice i centrum – på flygplatsen i Istanbul.

Kapselhotell, Robotrestaurang & Kattcafé: Tokyo i ett nötskal

I förra veckan fyllde Jan 50 år.  Födelsedagen spenderades på bästa sätt: i Business class på ett flyg till Tokyo… Så vad gör två grabbar i mångmiljonstaden som har allt och lite till? Tydligen bor man på kapselhotell, går på Robotrestaurang & Kattcafé och spenderar kvällarna på små, små barer i trånga gränder.

Cat Café Tokyo
En gränd med små barer – visst är det svårt och tro att bilden kommer från myllrande Tokyo?!
Kanske en mer typsik bild från Tokyo – Shibuya Crossing

På kapselhotellet fanns det en stor spaavdelning, med olika pooler och bastu. Där spenderades en hel del tid och självklart vad båda två klädda i kimonos. Man tar sedan dit man kommer och så vidare 🙂

Micke inne på kapsellhotellet
Visst ser det mysigt ut?!

Efter nästan en vecka i Tokyo väntar några dagar här hemma och sedan drar hela familjen iväg på nya äventyr, med destination Sumatra!

(Sommaren 2015 var jag, Edvin och Jan i Tokyo, läs med om det här)

 

Isle of Man TT 2018 – världens bästa present (från världens bästa fru?!)?

På nyårsaftons morgon firade jag och barnen Jan som fyller 50 år på onsdag. Vi fick fira lite i förväg eftersom han drar till Tokyo med en kompis på sin födelsedag. Det var så kul att få ge honom hans present! Det har varit svårt för mig att hålla den hemlig. Framförallt för att allt bokades för över ett halvår sedan…

Först fick Jan två teckningar som Edvin och Alice ritat, med ledtrådar bakom… Sist fick han paketet med Edvins motorcykel inslagen…

Så vad var det för present som behövde ordnas så långt innan? En resa till det Isle of Man TT 2018 såklart! För er som inte är motorintresserade kanske bara höjer på ögonbrynet och tänker nåt i stil med: vad sa du att det hette sa du?! Men ni som har lite koll vet säkert att det är ett legendariskt motorcykellopp som varje år hålls på ön Isle of Man.

Sporten kallas visst real roadracing och banan går längs med husväggar och landsvägar på ön som ligger mellan Irland och Skottland. Banan har otroliga 226 kurvor, med hastigheter på över 300 km/h. Loppet är också (ö)känt eftersom över 250 personer har omkommit under tävlingarna. Om ni tror att jag skickar dit Jan för att bli kvitt honom så kan ni tänka om, han ska inte tävla utan bara vara åskådare 🙂

Själva planerandet började i våras och då var frågorna många! Skulle jag boka färjebiljetter för motorcykel eller skulle jag fixa flygbiljetter? Hur skulle jag lyckas boka färjebiljetter? Från vilken hamn skulle jag boka?  Vilka dagar skulle jag boka? Hur många dagar blir lagom på plats? Hur skulle jag få tag i hotell när jag väl lyckats boka färjebiljetterna?

Jag bestämde mig för att Jan skulle ta motorcykeln över för att åka runt lite i Skottland innan han tog färjan över till Isle of Man. Jag förstod ganska snabbt att det viktigaste var att få tag i färjebiljetter… Det slutade med att jag i slutet av maj lyckades få tag i biljetter till färjan mellan Liverpool och Douglas.

Då blev nästa steg att fixa boende… Eftersom det skulle bli en 50-års present så ville jag att övernattningen skulle vara på ett ganska schysst hotell och inte i tält eller andra enklare boenden som finns att få tag på. Så den 1 juni bokade jag rum för två på ett hotell mitt inne i Douglas. Det kändes SÅ.JÄKLA.SKÖNT när det var ordnat. Jag hade lyckats ordna en present till Jan som han har pratat om i flera år!

Lilla familjen firar med tårta, kaffe och paket…

Är jag världens bästa fru? Om du frågar Jan idag så svarar han garanterat ja på den frågan! 🙂

Läs mer om resan här!

Nedräkningen har börjat…

Nu börjar vinterns resa närma sig. Den 13 januari går hela familjen på ett flyg med destination sol & värme.

Med under en månad kvar kan jag konstatera tre saker:

#1 Planera inför resor är inte vår starka sida. Det verkar som att det bara blir värre och värre med åren… Vi har knappt pratat om den stundande resan och har inte funderat mer över resmål. Kanske blir det Malaysia, Singapore och Sumatra ändå… Ibland önskar jag att någon av oss kunde agera reseledare och styra upp resan, åtminstone lite…

Resan till Seychellerna började utan kontanter, utan någon fungerade ATM på flygplatsen och utan att veta vart vi skulle ta vägen för natten. Men precis som alltid, så löste det sig 🙂 – La Digue, Seychellerna, april 2016.

#2 Jag var duktig och gjorde ett nytt pass för flera veckor sedan, men jag har ännu inte tagit mig tid att hämta ut passet… Det får stå på listan över saker att göra i veckan; när jag inte bakar julgodis, gör pepparkakshus eller pyntar julgran 🙂

#3 Under årets mörkaste vecka känns det riktigt skönt att ha en resa framför sig. Det är ett stort plus i kanten att det även vänder här hemma. Jag längtar till dagar som varar längre än några timmar…

Underbara sommardagar på västkusten – minisemester med husbilen i augusti 2017