Vår roadtrip med husbil sommaren 2017 – Del 3 fortsättning på Balkan och norrut

Idag är det dags för sista delen på sammanfattningen av vår husbilssemester i Europa.  Den här delen fortsätter på Balkan och tar oss sedan vidare norrut och hela vägen tillbaka till Sverige.

Från Bosnien och sedan vidare norrut till Tjeckien. Från Tjeckien var det i princip raka vägen genom Tyskland och hem.

13-14 juli Bosnien

Det blev bara ett snabbt stopp i Bosnien, trots att vi bodde på mysiga Auto River Camp Buna och träffade en familj från Irland som var hur trevliga som helst. I efterhand förstår jag inte varför vi bara stannade en natt… I Mostar ligger den välkända bron Stari Most och den var vi självklart tvungna att se, så i kraftig motvind cyklade vi in till staden. Vi spenderade eftermiddagen bland turiststråken vid bron och innan det började skymma cyklade vi tillbaka till campingen. Då hade vi ljuvlig medvind och vägen tillbaka gick betydligt enklare och fortare…

Edvin uppe på bron Stari Most
Stari Most
Innan vi lämnade Bosnien hann vi med ett stopp i Vattenfallen i Kravice

14-19 juli Kroatien

Vi började åka norrut i Kroatien och hamnade i den vackra staden Trogir och Auto Camp Seget, men först han vi med ett stopp i pittoreska Omiš. Båda två är städer som är väl värda ett besök och om du är i Kroatien och vill ha sandstrand så är det till Omiš du ska åka! Vi åkte sedan vidare till vattenfallen i Krka och visst, det var vackert men otroligt mycket folk. Så efter en ganska hektisk ”naturupplevelse” åkte vi vidare och hamnade på Auto Camp Delphin i Drage.

Stadsmuren runt den gamla delen av Trogir
Omiš
Vattenfallen i Krka

Nästa del av resan blev en tur runt Istrien halvön, med stopp i Medveja (Auto Camp Medveja) och ett sista stopp i Rovinji, ”Kroatiens svar på Venedig”. Här bodde vi på ocharmiga Camping Porton Biondi, endast på grund av att låg precis vid staden… Rovinji var helt magiskt! På en klippa ute i havet och med husfaser som stupar rätt ner i havet. Om vi hade rest utan två vilda småbarn, så hade vi hängt på klipporna hela dagarna och haft pignick i solnedgången. Kanske nästa gång 🙂

Solnedgång över Rovinji
Rovinji

19-22 juli Slovenien

Första stoppet i Slovenien blev i mysiga staden Piran. Här bodde vi strax utanför staden på Camperstop Marina i Portoroz (tack för tipset Micke & Julia 🙂 ). Efter Piran var det inte långt till den häftiga grottan Postojnska Jama, som helt klart var värt ett besök. Nästa stopp blev i natursköna Bled. Sist vi var här bodde vi på Camping Bled, men nu var det helt fullt… Istället bodde vi lite norr om staden på Camping Perun Lipce. Detta innebar ett cykeläventyr ner till staden, på smala och branta skogsstigar… Bled är vackert, så om du har vägarna förbi ska du absolut stanna till där!

Piran, sett uppifrån stadsmuren
Grottan i Postojnska Jama
Bled, med fortet upe på klippan

22-23 juli Österrike

Vi hade inga förväntningar alls på Salzburg, främst på grund av alla städer vi besökte i Östeuropa, men vilken stad Salzburg var! Vädret var svalt och skönt på mellan 25 och 30 grader och omgivningarna var gröna och frodiga, till skillnad mot det torra och varma medelhavsområdet. Vi bodde på Camping Schloss Aigen, som låg på cykelavstånd in till Salzburg. Efter alla cykelstrapatser under resan var det riktigt skönt med plan mark hela vägen in till staden!

Salzburg

23-24 juli Tjeckien

När vi kom in i Tjeckien fick vi för första gången på nästan 6 veckor en skymt av dåligt väder och regn, men lagom tills vi parkerat husbilen på Camping Vlanka så sprack det upp. Vi cyklade in till pittoreska Chesky Krumlov och staden visade upp sin bästa sida.

Det var först när vi kom upp på höjden och såg staden från ovan som vi fick en riktig wow-upplevelse. Vilken liten sagostad!

24-25 juli Tyskland

Efter Tjeckien började vi köra norrut mot Tyskland. Planen var att stanna några nätter i Berlin och sedan vid kusten i Sassnitz, men vi tog först ett stopp på vägen på Camping am see. När vi kom fram till Berlin dagen efter så regnade det… Det gjorde att vi körde vidare mot Sassnitz, men där var vädret ännu sämre. Detta gjorde att vi tog färjan över till Sverige redan samma kväll. Därmed var vår Europaturné över…

Det här sammanfattar våran resa genom Tyskland ganska bra…

Nu ser vi fram emot nästa äventyr med husbilen till sommaren! Husbil är verkligen perfekt för oss som inte gillar att planera i förväg och gillar att göra som andan faller in. Resplanen för våra 6-7 veckor i Pärlan är fortfarande inte helt bestämt, men just nu lutar det åt att runda Italien och Sicillien… För tre veckor sedan när jag skrev första delen av förra sommarens resan var planen Östeuropa och ner till Svarta havet. Så vem vet, om ytterligare tre veckor kanske planen är nåt helt annat 🙂

Läs även del 1 om Östeuropa här och del 2 om Balkan här.

Hemma bra, men borta bäst!

Nu har vi varit hemma i Sverige i en dryg vecka. Äntligen hemma, skulle kanske en del av er tycka efter tre veckors semester. Inte vi! Visst, Edvin tyckte att det var kul att komma hem till sina leksaker och Alice verkade också ganska nöjd att vi var tillbaka, men redan första dagen sa Edvin ”jag vill åka på semester, med husbilen!”. Tur att barnen känner som oss och har fått blodad tand för att resa och uppleva nya platser!

En nöjd Edvin på morgonpromenad i strandbrynet vid lågvatten – Zanzibar, januari 2018
Alice sover i min famn och Edvin leker i vattenbrynet. Inte konstigt att alla i familjen längtar tillbaka! Zanzibar, januari 2018

Alltid när vi kommit hem från någon resa så pratar vi nästan uteslutande om kommande resor. Kanske är det vårt sätt att acceptera att vi är tillbaka hemma igen?! Under veckan som gått har det pratats om allt från en riktig långresa med bil till Mongoliet till sommarens husbilssemester i Östeuropa. Som vi längtar efter att packa in oss i husbilen och köra ut på nya äventyr.

En av sommarens alla frukostar utanför husbilen! Slovenien, juli 2018
Vintern 2008/2009 åkte jag och Jan i en Landrover Discovery genom Sahara, hela vägen från Sverige till Burkina Faso. Tänk att få göra en liknande resa, fast till Mongoliet tillsammans med barnen! Jan och bilen fotat i Mauretanien, vintern 2008/2009.
Jag & vår Landrover som vi döpte till Göttingen, någonstans vid kusten i utkanten av Sahara – Mauretanien, vintern 2008/2009

Det har även pratats en hel del om någonting som vi funderat på ett tag: en plan på att göra oss av med allt och flytta till Portugal. Det är någonting som tidigare endast varit väldigt lösa planer, men som känns mer och mer aktuellt. Tänk så härligt det vore! Vem vet, en dag kanske det blir verklighet? Oavsett vilket så är det härligt att drömma sig bort!

På vår resa i Portugal sommaren 2014 fastnade vi direkt för landet! Vilken dröm att någon gång bo där! En klassik bild från Lissabon, fotad sommaren 2014.
Mäktiga Algarve-kusten – Portugal, sommaren 2014

Vår roadtrip med husbilen – En kort sammanfattning

Här kommer en liten sammanfattning av vår semester  i siffror 🙂

  • 45 dagar på resande fot
  • 650 mil
  • 13 länder (Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Serbien, Makedonien, Albanien, Grekland, Montenegro, Kroatien, Bosnien, Slovenien, Österrike)
  • 30 campingar/ ställplatser (ger ett snitt på 1,5 nätter per ställe!!)
  • 19 städer, varav:
    • 5 storstäder (Prag, Bratislava, Budapest, Belgrad, Salzburg)
    • 14 ”småstäder”
  • 8 platser från UNESCO:s världsarvslista (Prag, Ohrid, Dubrovnik, Mostar, Trogir, Kotor, Salzburg, Cesky Krumlov)
  • 6 Sjöar (Ohrid, Syri Kaltër, Skhroder, Krka, Kravice, Bled)
  • 12 Stränder
  • 2 platser med vattenfall (Krka, Kravice)
  • 1 känd bro (Stari Most)
  • 4 båtresor för Pärlan (Tyskland T&R, Corfu T&R)
  • 1 tur på träflotte med Pärlan
  • 0 nya länder för Jan
  • 1 nytt land för mig (Makedonien)
  • 12 nya länder för Edvin (alla utom Tyskland)
  • 13 nya länder för Alice
  • Cirka 40 000 kronor fattigare, men en väldans massa minnen rikare!

    På flotte över floden, vid Butrint i Albanien

 

En cykeltur som var tuffare än väntat i natursköna Bled

Sjön i Bled och på toppen av berget ligger slottet Blejski grad
I torsdags kom vi till Bled vid 19-tiden och letade camping. Det var svårare än vi trodde. Sist bodde vi på Camping Bled, men det var fullt i tre dagar framåt. Vi hänvisades istället till en ännu större camping utanför stan, men det kände vi inte alls för. Vi åkte därför 15 minuter norrut och kom till en helt perfekt, liten camping precis vid floden! 
Camping Perun Lipce
Kvällen gick fort och efter en dusch var det läggdags. Vi har fått lite knasiga semesterrutiner och barnen är uppe till 22! Fördelen är att vi kan hitta på roliga saker tillsammans på kvällen, men det bästa är att båda två sover till 8!! Edvin har alltid lagt sig vid 19 och vaknat tidigt, runt klockan 5-6 har varit standard! Hemma följer vi alltid samma rutiner, men efter snart 6 veckor på resande fot har vi bilivt lite mer flexibla…
Edvin & Alice spanar ut över floden från campingen
Igår tog vi cyklarna ner till Bled, det visade sig vara mycket tuffare än vi trott. Vi hittade en väg som såg närmast ut och enligt appen maps.me skulle ta 30 minuter, men ni vet ju vad man brukar säga om genvägar… Vägen tog slut vid ett stup med branta trappor ner till ett vattenfall. Då hittade vi en stig på kartan som verkade vara kortaste vägen (att vi aldrig lär oss ?). 
Så härligt att det är grönt överallt!
Letar ny väg på kartan, efter att den första tog oss till branta trappor…
Det var en skogsväg med rullsten, extremt branta backar med ett stup på ena sidan. Jag hade haft svårt att cykla där med en mountainbike, nu satt jag på en treväxlad tantcykel. Jan hade älskat att cykla vägen, utan två barn bak i vagnen med en totalvikt på närmare 40 kilo. 
Början av stigen, och än så länge ser den helt okej ut
Stenar, grus och brant stup…. och tantcykel!
Det var så smalt på vissa ställen att jag tyckte det var läskigt, tänk då att ha vagnen bakom. På ett ställe var det så smalt att vi fick stanna så att jag kunde leda Jans cykel så att han kunde bära över vagnen.

En och en halv timme senare var vi framme vid Vintgar, stigen vi kom på visade sig vara avstängd för cyklar och även att gå till fots! Vi tog ett välbehövligt stopp och köpte glass. Efter ytterligare 30 minuter på asfalt och mestadels nerför var vi framme i Bled. Självklart fick vi den briljanta idéen att cykla upp till slottet Beljski Grad (som att två timmar upp och ner i bergen inte var nog!). Om ni spanar in första kortet så förstår ni att det var ganska brant upp! 

Vy över Bledsjön
Vy över ön uppifrån slottet
Ön som ligger i sjön
Bledsjön
Vattnet i sjön är riktigt klart!
Efter besöket till slottet cyklade vi runt sjön och självklart hittade vi nåt stort och otympligt att ta med hem! Så att cykelturen tillbaka skulle bli lite tuffare och saker att snubbla på i husbilen skulle ökas med ännu en. Finaste gungstolen i rotting fick plats på vagnen och jag tog en tung skärbräda av valnöt i cykelkorgen.
Shopping!

Nu var vi redo för lunch och sedan ett besök till stranden. Vid 18 började vi cykla tillbaka, vi valde en större väg denna gången och var tillbaka på campingen på lite under två timmar. Sista backen hem hade 14 % lutning, men det var i alla fall nedför ?

Stranden framför Camping Bled
Så härligt och klart vatten! Extra skönt med sötvatten!

Tips:

  1. Om ni vill ha plats på Camping Bled under högsäsong – boka plats. Annars rekommenderar vi varmt den mindre campingen vid floden. Men det kanske är en bättre idé att ta bilen till sjön…
  2. Ett besök i slottet Bjelski Grad kostar 10 EUR/person. Om du inte har lust att betala så finns det en utsiktsplats vid slottet. Åk upp på förmiddagen om du vill ha rät ljus för att fota ön. På eftermiddagen, när vi var där, var det motljus.
  3. Cykla runt sjön, det är vackert! 

Två sevärdheter i Slovenien på en dag: Postojnska Jama och Predjamski Grad

Ännu en händelserik dag kan bockas av! Efter frukosten åkte vi mot staden Postojna. Vad finns där? Jo, Sloveniens näst största grottsystem. Grottan uppskattas vara 3 miljoner (!) år gammal och har skapats av vattnet i floden Pivka.

Grottan i Postojna
Häftiga formationer av stalaktiter & stalagmiter inne i grottan

Grottan (ny)upptäcktes år 1818 och började med rundturer för turister redan året efter. Man fick köpa sin biljett för inträdet, men utöver det gick man också betala för stearinljusen som skulle lysa upp i mörkret. Ju mer pengar man var villig att betala, desto mer av grottan fick man se. Jag kan inte riktigt ta in hur många ljus man fick tända för att se de häftiga stalaktit- och stalagmitformationerna, men det måste varit en jäkla massa! 

Tunnelsystemet är ca 24 km långt och vi åkte tåg en bra bit in i grottan och sedan gick vi en tur på 1,5 km. För de första turisterna som besökte grottan tog det 5 timmar att gå in till det ställe som tåget tog oss till på 10-15 minuter!

Tåget som tog oss långt in i grottan på bara 10-15 minuter
Här har vi precis gått av tåget

Efter att ha korsat ”Ryska bron” (den har fått sitt namn eftersom ryska straffångar byggt den) kom vi in till det som ska vara den vackraste delen av grottan. Det är tre kammare, spagettikammaren som fått sitt namn av alla tunna stalaktiter i taket som ser ut som just spagetti. Sedan kommer vita och sist röda kammaren, som fått sina namn av färgskiftningarna på kalkfirmationerna. Det var verkligen vackert här och jag har nog aldrig sett Edvin så trollbunden av någonting tidigare.

Spagettikammaren
Som spagetti i taket…
Vita kammaren
Vita kammaren
Röda kammaren
Röda kammaren

Efter att ha promenerat 1,5 kilometer under marken var det ganska skönt att ta tåget tillbaka och komma uti värmen igen! Vi hoppade in i Pärlan, käkade lite och sedan körde vi några kilometer till slottet i Predjama. När vi var på MC-resa 2008 stannade vi till utanför slottet, men vi gick aldrig in. Bilden av slottet etsade sig fast och det var kul att komma tillbaka och se hur det såg ut på insidan.

Slottet i Predjama

Själva slottet ligger vid öppningen av ett stort grottsystem i berget och ligger på en 123 meter hög klippa! Det ger ett mäktigt första intryck! Tänk att bo där inne! Det var som en riktig fästning, med fallbro och murar.

En nöjd Edvin på rundtur inne i slottet
På väg mot parkeringen, så skönt med lite grönska igen!

Efter besöket satte vi oss på en trappa och åt glass. Till och med Alice fick smaka lite och hon blev riktigt arg när hon inte fick mer (å nej, hon har nog fått mitt humör! Det märks redan att hon är bestämd och vet vad hon vill). Vi lagade mat i husbilen och sedan styrde vi upp mot Bled.

Här kommer några tips om du planerar att besöka grottorna i Postonja:

  1. Tänk på att ta med varma kläder! Grottan håller en jämn temperatur året runt, på uppfriskande 10 grader. Jag hade på jeans, tröja & sjal, barnen hade byxor, tröjor och mössor på sig.
  2. Om ni har möjlighet, ta med en systemkamera eller annan ”riktig” kamera. Mobilen fungerar dåligt att fota med i mörker, speciellt eftersom man inte får använda blixt i grottan.
  3. Det kommer ta tid! Vi var framme till grottan vid 12, men fick vänta på tåget som gick kl 13 och var tillbaka vid bilen vid 14.30. Allt som allt tog själva grottbesöket 1,5 timme, men det fanns även museum och akvarium som man kunde gå till (mot extra betalning). Med två små barn räckte den kortaste turen.
  4. Vi hade varken vagn eller sele med oss, Edvin sprang själv hela vägen. Han tyckte det var riktigt häftigt och var så duktigt! Han förstod att man inte fick röra stenarna och tittade på alla ”stenpinnar” med förundran.
  5. Vi betalade 35 EUR/person plus 5 EUR i parkering, för tågresa och rundtur i grottan samt inträde till slottet i Predjama. Barn kostar efter de fyllt 6 år. Det var helt klart värt pengarna! Detta var häftigaste naturupplevelsen på resan!
  6. Det går gratis buss mellan grottorna och slottet, eftersom det inte finns så mycket parkeringar vid slottet. Vi valde ändå att ta husbilen så att vi skulle kunna äta kvällsmat när vi gått runt där. Parkeringen var gratis, men vi fick gå en liten bit.

Ny dag, nytt land: Slovenien & vackra Piran!

Nu har vi varit i flera pittoreska småstäder med blanka stengator och trånga gränder. Har vi tröttnat? Nej, dagens besök i Piran lyckades till och med överraska oss med den vackra vyn över staden uppifrån stadsmuren. Och Edvin har absolut inte tröttnat på att springa runt i gränder och nedför branta gator med blanka kullerstenar! 

Piran

Men vi backar bandet något. Vi körde från den, enligt oss, ocharmiga campingen i Rovinj och styrde mot Slovenien. Det blev en kort dag i Pärlan idag, under två timmar senare hade vi parkerat på Camper Stop Marina Portoroz (tack för tipset Julia!). Det kändes så jäkla skönt! Äntligen en liten camping igen och precid vid vattnet! Helt perfekt för Edvin! Massa båtar att spana in plus häftiga kranar, lastbilar, minigrävare och en stor grävmaskin. Det fanns dessutom en lekplats precis intill, men med havet så nära var inte ens lekplatsen så intressant ?

Lunch på Camperstop Marina Portoroz

Vi lagade lunch och hängde lite vid husbilen, sedan tog vi cyklarna in till staden Piran. Vi ställde cyklarna vid torget och promenerade upp till muren. Det var branta backar upp! Edvin kämpade på bra, men kanske främst Jan som drog upp vagnen…  

Fullfart ner för backen!
Stadsmuren från marken

Vy över staden uppifrån stadsmuren

Stadsmuren
Edvin spanar ut över Piran
Min fina familj!
Efter nån timme i stan cyklade vi tillbaka till campingen och grillade. Det kom en spansk familj och ställde sig bredvid oss på kvällen. Deras två barn och Edvin lekte på klipporna ända tills det började mörkna. Bästa dagen och kvällen på länge!
Jan och Alice grillar!
Kasta sten i havet och klättra på stenar är kul!