Som alltid när vi åker genom Tyskland så regnar det. Det känns som att vi sakta men säkert blir förberedda på att komma hem till svenska sommaren… Efter flera veckor i sandaler och utan en tanke på dåligt väder så blir vi alla lite nedstämda av regnet. Inte ens Edvin vill gå ut och leka, som i vanliga fall älskar att vara ute oavsett väder.
Igår korsade vi Tjeckien och körde mot Berlin. Tanken var att stanna i staden över natten. En olycka och köer på motorvägen gjorde att vi istället stannade ca 10 mil söder om staden, på Camping am see. Då hade klockan hunnit bli 19 och vi hade spenderat nio timmar på vägen… När vi kom fram var det faktiskt uppehåll så Edvin kunde vara en stund på lekplatsen innan det var dags att sova.
Det är kul att åka husbil!
Vi hade planer på att stanna i Rügen innan färjan över till Sverige, men med det här vädret känns det inte så lockande! Kanske åker vi direkt hem istället….
Sex veckor och 520 mil på vägen… Vi börjar få rutin på detta nu: först frukost och sedan några timmar i bilen. Det känns vemodigt att resan snart är slut! Innan vi åkte hade vi ingen aning om vad vi skulle tycka om husbilslivet, men vi älskar det! Ingen av oss vill att resan ska ta slut…
Efter lite funderande och en titt på väderprognosen blev det en sväng tillbaka till Tjeckien. Vi stannade till på Camping Vltavan som låg vid floden, bara 10 minuter med cykel från Chesky Krumlov. Gpsen visade en liten, smal väg till campingen som det var körförbud på. ”Äh, kör där ändå” sa Jan… När vi kom fram så visade det sig att vägen gick rakt in i campingen och mellan restaurangen och vattnet… Självklart var det fullt med folk! Det var inte alls pinsamt att köra sicksack mellan alla med en stor husbil ?
Lunch och picknick utanför husbilen på Camping Vltavan
Efter Salzburg igår så låg ribban rätt högt. Skulle vi bli besvikna? Det var först när vi kom upp i slottet och såg staden uppifrån som båda två kände: Wow! Vi strosade runt i nån timme och sedan köpte vi med kebab och en varsin öl och gick till en lekplats. Ett perfekt avslut om ni frågar Edvin!
Gårdagens förmiddag bjöd mest på tunnelkörning i Österrike. Karawankentunneln som går mellan Slovenien och Österrrike är nästan 7,9 kilometer! Det kom tunnel efter tunnel nästan hela vägen till Salzburg. Vid 15 var vi framme på Camping Schloss Aigen. Det är en mysig camping från 1951 som ligger 5 km cykelväg från staden. Rekommenderas!
Alice framför Pärlan på Camping Schloss AigenEdvin lekte en stund på lekplatsen och sedan hoppade vi på cyklarna och drog in till staden. Cykelvägen gick längs med floden Salzach. Saltzburg gav ett storslaget första intryck med fästningen Hohensalzburg uppe på berget. Det blev två olika lekplatser och några turiststråk innan vi cyklade hemåt, nöjda med vår spontana tur till staden.
På väg in mot SalzburgSalzburgAlla dessa häftiga byggnader!Edvin åkte bakom mig in till staden… Stråk på östra sidan om flodenVästra sidan om floden, kolla in alla häftiga skyltar!… och Alice fick åka bakom mig på väg hem.Vi har ingen riktig plan på vart vi ska åka idag… Vi hade först tänkt åka till Cortina i Italien, men istället blev det Salzburg. Planen har dessutom varit att åka förbi slottet som inspirerat till Disney-loggan, Hohenschwangau. Det har vi tänkt varje gång vi åkt genom Tyskland, men ännu har det inte blivit av… Nu väljer vi mellan att åka upp genom Tyskland eller åka in i Tjeckien och stanna i Cesky Krumlov. Vi stannade till där när vi åkte på MC-semestern 2008 men gick aldrig in i staden. Det verkar vara väldigt vackert! Vi får nog singla slant ?
Sjön i Bled och på toppen av berget ligger slottet Blejski gradI torsdags kom vi till Bled vid 19-tiden och letade camping. Det var svårare än vi trodde. Sist bodde vi på Camping Bled, men det var fullt i tre dagar framåt. Vi hänvisades istället till en ännu större camping utanför stan, men det kände vi inte alls för. Vi åkte därför 15 minuter norrut och kom till en helt perfekt, liten camping precis vid floden! Camping Perun LipceKvällen gick fort och efter en dusch var det läggdags. Vi har fått lite knasiga semesterrutiner och barnen är uppe till 22! Fördelen är att vi kan hitta på roliga saker tillsammans på kvällen, men det bästa är att båda två sover till 8!! Edvin har alltid lagt sig vid 19 och vaknat tidigt, runt klockan 5-6 har varit standard! Hemma följer vi alltid samma rutiner, men efter snart 6 veckor på resande fot har vi bilivt lite mer flexibla…Edvin & Alice spanar ut över floden från campingenIgår tog vi cyklarna ner till Bled, det visade sig vara mycket tuffare än vi trott. Vi hittade en väg som såg närmast ut och enligt appen maps.me skulle ta 30 minuter, men ni vet ju vad man brukar säga om genvägar… Vägen tog slut vid ett stup med branta trappor ner till ett vattenfall. Då hittade vi en stig på kartan som verkade vara kortaste vägen (att vi aldrig lär oss ?). Så härligt att det är grönt överallt!Letar ny väg på kartan, efter att den första tog oss till branta trappor…Det var en skogsväg med rullsten, extremt branta backar med ett stup på ena sidan. Jag hade haft svårt att cykla där med en mountainbike, nu satt jag på en treväxlad tantcykel. Jan hade älskat att cykla vägen, utan två barn bak i vagnen med en totalvikt på närmare 40 kilo. Början av stigen, och än så länge ser den helt okej utStenar, grus och brant stup…. och tantcykel!Det var så smalt på vissa ställen att jag tyckte det var läskigt, tänk då att ha vagnen bakom. På ett ställe var det så smalt att vi fick stanna så att jag kunde leda Jans cykel så att han kunde bära över vagnen.
En och en halv timme senare var vi framme vid Vintgar, stigen vi kom på visade sig vara avstängd för cyklar och även att gå till fots! Vi tog ett välbehövligt stopp och köpte glass. Efter ytterligare 30 minuter på asfalt och mestadels nerför var vi framme i Bled. Självklart fick vi den briljanta idéen att cykla upp till slottet Beljski Grad (som att två timmar upp och ner i bergen inte var nog!). Om ni spanar in första kortet så förstår ni att det var ganska brant upp! Vy över BledsjönVy över ön uppifrån slottetÖn som ligger i sjönBledsjönVattnet i sjön är riktigt klart!Efter besöket till slottet cyklade vi runt sjön och självklart hittade vi nåt stort och otympligt att ta med hem! Så att cykelturen tillbaka skulle bli lite tuffare och saker att snubbla på i husbilen skulle ökas med ännu en. Finaste gungstolen i rotting fick plats på vagnen och jag tog en tung skärbräda av valnöt i cykelkorgen.Shopping!
Nu var vi redo för lunch och sedan ett besök till stranden. Vid 18 började vi cykla tillbaka, vi valde en större väg denna gången och var tillbaka på campingen på lite under två timmar. Sista backen hem hade 14 % lutning, men det var i alla fall nedför ?
Stranden framför Camping BledSå härligt och klart vatten! Extra skönt med sötvatten!
Tips:
Om ni vill ha plats på Camping Bled under högsäsong – boka plats. Annars rekommenderar vi varmt den mindre campingen vid floden. Men det kanske är en bättre idé att ta bilen till sjön…
Ett besök i slottet Bjelski Grad kostar 10 EUR/person. Om du inte har lust att betala så finns det en utsiktsplats vid slottet. Åk upp på förmiddagen om du vill ha rät ljus för att fota ön. På eftermiddagen, när vi var där, var det motljus.
Ännu en händelserik dag kan bockas av! Efter frukosten åkte vi mot staden Postojna. Vad finns där? Jo, Sloveniens näst största grottsystem. Grottan uppskattas vara 3 miljoner (!) år gammal och har skapats av vattnet i floden Pivka.
Grottan i PostojnaHäftiga formationer av stalaktiter & stalagmiter inne i grottan
Grottan (ny)upptäcktes år 1818 och började med rundturer för turister redan året efter. Man fick köpa sin biljett för inträdet, men utöver det gick man också betala för stearinljusen som skulle lysa upp i mörkret. Ju mer pengar man var villig att betala, desto mer av grottan fick man se. Jag kan inte riktigt ta in hur många ljus man fick tända för att se de häftiga stalaktit- och stalagmitformationerna, men det måste varit en jäkla massa!
Tunnelsystemet är ca 24 km långt och vi åkte tåg en bra bit in i grottan och sedan gick vi en tur på 1,5 km. För de första turisterna som besökte grottan tog det 5 timmar att gå in till det ställe som tåget tog oss till på 10-15 minuter!
Tåget som tog oss långt in i grottan på bara 10-15 minuterHär har vi precis gått av tåget
Efter att ha korsat ”Ryska bron” (den har fått sitt namn eftersom ryska straffångar byggt den) kom vi in till det som ska vara den vackraste delen av grottan. Det är tre kammare, spagettikammaren som fått sitt namn av alla tunna stalaktiter i taket som ser ut som just spagetti. Sedan kommer vita och sist röda kammaren, som fått sina namn av färgskiftningarna på kalkfirmationerna. Det var verkligen vackert här och jag har nog aldrig sett Edvin så trollbunden av någonting tidigare.
SpagettikammarenSom spagetti i taket…Vita kammarenVita kammarenRöda kammarenRöda kammaren
Efter att ha promenerat 1,5 kilometer under marken var det ganska skönt att ta tåget tillbaka och komma uti värmen igen! Vi hoppade in i Pärlan, käkade lite och sedan körde vi några kilometer till slottet i Predjama. När vi var på MC-resa 2008 stannade vi till utanför slottet, men vi gick aldrig in. Bilden av slottet etsade sig fast och det var kul att komma tillbaka och se hur det såg ut på insidan.
Slottet i Predjama
Själva slottet ligger vid öppningen av ett stort grottsystem i berget och ligger på en 123 meter hög klippa! Det ger ett mäktigt första intryck! Tänk att bo där inne! Det var som en riktig fästning, med fallbro och murar.
En nöjd Edvin på rundtur inne i slottetPå väg mot parkeringen, så skönt med lite grönska igen!
Efter besöket satte vi oss på en trappa och åt glass. Till och med Alice fick smaka lite och hon blev riktigt arg när hon inte fick mer (å nej, hon har nog fått mitt humör! Det märks redan att hon är bestämd och vet vad hon vill). Vi lagade mat i husbilen och sedan styrde vi upp mot Bled.
Här kommer några tips om du planerar att besöka grottorna i Postonja:
Tänk på att ta med varma kläder! Grottan håller en jämn temperatur året runt, på uppfriskande 10 grader. Jag hade på jeans, tröja & sjal, barnen hade byxor, tröjor och mössor på sig.
Om ni har möjlighet, ta med en systemkamera eller annan ”riktig” kamera. Mobilen fungerar dåligt att fota med i mörker, speciellt eftersom man inte får använda blixt i grottan.
Det kommer ta tid! Vi var framme till grottan vid 12, men fick vänta på tåget som gick kl 13 och var tillbaka vid bilen vid 14.30. Allt som allt tog själva grottbesöket 1,5 timme, men det fanns även museum och akvarium som man kunde gå till (mot extra betalning). Med två små barn räckte den kortaste turen.
Vi hade varken vagn eller sele med oss, Edvin sprang själv hela vägen. Han tyckte det var riktigt häftigt och var så duktigt! Han förstod att man inte fick röra stenarna och tittade på alla ”stenpinnar” med förundran.
Vi betalade 35 EUR/person plus 5 EUR i parkering, för tågresa och rundtur i grottan samt inträde till slottet i Predjama. Barn kostar efter de fyllt 6 år. Det var helt klart värt pengarna! Detta var häftigaste naturupplevelsen på resan!
Det går gratis buss mellan grottorna och slottet, eftersom det inte finns så mycket parkeringar vid slottet. Vi valde ändå att ta husbilen så att vi skulle kunna äta kvällsmat när vi gått runt där. Parkeringen var gratis, men vi fick gå en liten bit.
Nu har vi varit i flera pittoreska småstäder med blanka stengator och trånga gränder. Har vi tröttnat? Nej, dagens besök i Piran lyckades till och med överraska oss med den vackra vyn över staden uppifrån stadsmuren. Och Edvin har absolut inte tröttnat på att springa runt i gränder och nedför branta gator med blanka kullerstenar! Piran
Men vi backar bandet något. Vi körde från den, enligt oss, ocharmiga campingen i Rovinj och styrde mot Slovenien. Det blev en kort dag i Pärlan idag, under två timmar senare hade vi parkerat på Camper Stop Marina Portoroz (tack för tipset Julia!). Det kändes så jäkla skönt! Äntligen en liten camping igen och precid vid vattnet! Helt perfekt för Edvin! Massa båtar att spana in plus häftiga kranar, lastbilar, minigrävare och en stor grävmaskin. Det fanns dessutom en lekplats precis intill, men med havet så nära var inte ens lekplatsen så intressant ?Lunch på Camperstop Marina Portoroz
Vi lagade lunch och hängde lite vid husbilen, sedan tog vi cyklarna in till staden Piran. Vi ställde cyklarna vid torget och promenerade upp till muren. Det var branta backar upp! Edvin kämpade på bra, men kanske främst Jan som drog upp vagnen… Fullfart ner för backen!Stadsmuren från marken
Vy över staden uppifrån stadsmuren StadsmurenEdvin spanar ut över PiranMin fina familj!Efter nån timme i stan cyklade vi tillbaka till campingen och grillade. Det kom en spansk familj och ställde sig bredvid oss på kvällen. Deras två barn och Edvin lekte på klipporna ända tills det började mörkna. Bästa dagen och kvällen på länge!Jan och Alice grillar!Kasta sten i havet och klättra på stenar är kul!
