Reseblogg för dig som söker äventyr & spännande resmål
Efter en dag i varma Pärlan känns det riktigt skönt att komma fram. Vi står på Camping Elena’s Beach strax utanför Plataria, några meter från havet, på det grekiska fastlandet. Vi tar ett stopp här innan vi tar båten till Korfu. När vi parkerat gick vi till restaurangen för en sen lunch (kl 17!) Nu blir det ett dopp i havet för Jan och Edvin ?
I morses låg jag och Jan i sängen och kollade kartan och funderade på vad nästa stopp skulle bli. Vi upptäckte då att Korfu ligger precis utanför Albanska kusten… Vi drar därför över till Grekland och hamnen i Igoumenitsa för att ta färjan över till ön. Efter Korfu är tanken att åka genom Albanien och sedan vidare norrut. Så här är det ofta när vi är ute och reser, planer ändras! ?
Under tiden som vi packar ihop allt och gör oss redo för att åka så leker Edvin utanför husbilen och Alice sitter på en filt och utforskar allt runtomkring. Vilka barn vi har! Nöjda med det mesta!
Efter att vi kom fram till ställplatsen, Arbi Camping, strax utanför Pogradec gick vi in till stan för att äta lunch. Det var visst lite längre än vi trott… Det slutade med att vi gick en dryg mil på eftermiddagen (fram och tillbaka) plus att vi gick runt i Ohrid på förmiddagen, så nu känns benen lite trötta!
I alla fall, barnen somnade i vagnen på väg in till stan, så jag och Jan satte oss på ett fik. En stor stark och en dubbelespresso kostade 150 Lek, cirka 10 kronor. Så det är billigt här! Efter att barnen vaknat åt vi en alldeles för sen lunch och traskade sedan tillbaka till husbilen.
Nu har vi packat ihop allt i husbilen ännu en gång och tagit oss till Albanien. Vi ser verkligen fram emot landet, vi var där 2008 på mc-semester (se mer under menyn Våra resor – Europa) och älskade det! Vacker natur, magiska stränder, vänliga människor och god mat!
Men innan vi lämnade Makedonien stannade vi till i Ohrid. Ohrid ligger på stranden vid sjön med samma namn och är med på UNESCOs världsarvslista. Staden är en av de äldsta mänskliga bosättningarna i Europa. Jag läste på Lonely Planets hemsida att staden var med på deras Top 10 -lista över städer 2017.
Vi parkerade husbilen vid hamnen och gick upp till fortet. Det var brant och Edvin kämpade på upp för backarna ? Efter en halvtimmes promenad var vi framme, vilken utsikt över staden man fick där uppifrån!
Vi körde österut från Ohrid mot Albanien och tog en mindre väg över gränsen. Det var smala serpentinvägar längs med vattnet. Nu väntar lunch!
Vilken kväll det blev igår… När vi körde igenom Skopje och stannade vid ett rödljus så började två killar tvätta vindrutan. Vi ropade till dom att vi inte hade några kontanter, men dom fortsatte såklart. När vi inte gav dom pengar (hade inte tagit ut några denar än) så smutsade dom ner våra backspeglar så att vi inte såg någonting bakåt.
Efter staden började vägen gå uppför bergen och vägarna var slingriga, såklart glömde vi tanka i stan och nu började reservlampan lysa! Hur långt kunde det vara till nästa mack? Och hur mycket drar husbilen uppför bergsbackarna? Vi ville inte gärna få dieselstopp! Efter nån mil kom en bensinstation som tur var!
Klockan hade nu blivit över nio och det var mörkt ute. Efter att vi tankat fortsatte vi mot Ohridsjön, med två sovande barn i bilen. En dryg timme senare parkerade vi på en ställplats, Camping Sunrise, precis vid sjön. Äntligen var vi framme!
Så där! Nu sitter vi och väntar på maten i Skopje. Resan hit har tagit nästan 7 timmar och när vi var framme var alla lite trötta på att sitta i bilen. Det var dessutom svårt att hitta campingen (eller i alla fall när Gpsen visar helt fel och man är hungrig och trött) så nu känns det extra skönt!
Det ligger ett hotell med en stor restaurang och lekplats bredvid, men campingen är helt tom. Vi känner inte riktigt för en till stad och vill inte stå på en helt tom, tråkig camping. Vi har därför bestämt oss för att dra ner till Ohridsjön redan ikväll, efter att vi ätit kvällsmat. Nu vill vi se lite vacker natur!
Nu är det en vecka sedan vi åkte hemifrån, vad fort tiden gått! Husbilen känns redan som hemma och barnen har kommit in i resandet. Under de första dagarna sa Edvin när han skulle sova att han ville hem, men det gör han inte längre (som tur är!). Vi har redan hunnit med 200 mil och flera städer. Det kanske finns några av er som tycker att vi reser fort ner och att vi borde ta det lugnt?! Vi har alltid gillat att förflytta oss och inte vara kvar på samma ställe, det är så vi gillar att resa. Det har vi alltid gjort oavsett om vi rest med eget fordon eller med buss och tåg. Vissa skulle nog tycka att det är stressigt, men inte vi ?
Idag är målet Makedonien och Skopje. Vi har varit färdiga och redo att åka ett tag nu, men väntar på att killen som har ställplatsen ska komma så att vi kan betala. Under tiden har vi gått till ett köpcentrum i närheten för att fördriva lite tid.