Roadtrip – Resa med eget fordon – Sida 17

Hisnande bilfärd över Llogara-passet!

När jag körde ut från campingen imorse ropade personalen ”and they say ladies can’t drive” och gav tummen upp 🙂 Oftast när man ser andra husbilar så är det nämligen gubben (ja, de flesta är nog faktiskt pensionärer!) som kör.

I alla fall, idag har vi kört över Llogara-passet som passerar högsta punkten på vägen mellan Sarande och Vlore. Vägen slingrar sig från havsnivå upp till 1027 meter och bjuder på vacker utsikt över kusten.

Första vägen över passet byggdes på 1920-talet, innan dess var området nästan helt isolerat från resten av landet. Vägen är smal och går genom bergsbyar där vägen sniker husväggarna och där bilar dessutom står parkerade lite hur som helst. I vanliga fall utomlands brukar vi alltid säga att ”störst går först”, men detta verkar inte riktigt gälla här! Det går inte många lastbilar eller bussar på vägarna så vår husbil brukar vara större än övriga bilar, men ingen stannar för det… Är förhindret på motsatt sida så är det inte säkert att bilen du möter stannar! Är du mitt på en smal bro? Lita inte på att bilen du möter väntar tills du kört av! Det blir många tighta möten, men som tur är kommer man snabbt in i trafiken och kör likadant…

Vi stannade och åt lunch uppe på höjden av passet och sedan fortsatte vi mot Orikum där vi nu hittat en ställplats, Camping Dion, och parkerat för dagen. Den ligger precis på stranden så idag blir det nog ett dopp i havet 🙂

”Syri i kaltër” och en varm dag i Pärlan

Vilken dag! Började bra med Syri i kaltër, eller ”Blue Eye” som det också kallas. Vattnet var så fantastisk klart och färgerna var helt magiska. Namnet har det fått eftersom det är ett ställe i vattnet med djupt kristallklart blått vatten, som ett öga. Det kommer från en källa i berget, så vi fyllde upp våra flaskor med iskallt vatten! Det var väldigt vackert men det var inte så mycket att se runt omkring tyvärr. Jag hade väntat mig en nationalpark med lite olika gångvägar men det var bara att gå några minuter från parkeringen, så efter en iskaffe och lite glass åkte vi vidare.

Vi fortsatte mot Sarande, där vi irrade runt alldeles för länge! Med smala gator och bilar som parkerat dubbelt i bredd var det inte helt lätt att ta sig fram. Backspeglarna smällde i några gånger… Staden verkade mysig, men vi hittade ingen bra camping där, utan det var ställen på asfalt och utan skugga. Inte optimalt när man reser med två små barn, så vi drog vidare norrut. Idag har det varit varmt och vägarna har slingrat sig upp och ner för bergen så det tar tid! Vi stannade på Bunec Beach och lagade lunch vid 14-tiden.

Edvin springer av sig efter att vi lagat lunch, Bunec Beach

Schysst rekvisita vid avfarten till Bunec Beach!

Efter maten körde vi vidare och nu har vi precis hittat en schysst camping vid Livadi Beach. Vi står perfekt i skuggan under några olivträd. Kvällsmaten står på spisen och vi sitter med en varsin öl och tittar på barnen när dom leker ?

I skuggan av Olivträden, Camping Moskato

Dröm och verklighet!

Igår hände det inte mycket… På förmiddagen var vi på campingen och tog det lugnt. Barnen lekte med Edvins grävmaskin och dumper i gruset utanför och vi drack iskaffe och tvättade upp kläder. Barnen var inne på sina sista t-shirts så det var dags ?

Efter lunch gick vi ner till stranden och hängde i skuggan. Vi försöker alltid undvika den starka solen mitt på dagen och vara på stranden efter 15-tiden. Det blir ändå många timmar på stranden, vi gick tillbaka vid 19 igår!

Inatt vaknade Edvin och ville ha vatten, han väckte mig från en dröm och jag skulle precis säga till Jan att ”Jag drömde att vi var på husbilssemester” när jag kom på att vi faktiskt är det på riktigt! Så skön känsla! Vi brukar ofta drömma om resor båda två och berätta för varandra vart vi varit iväg under natten ?

Solnedgång över Ksamil och stadens 4 öar

Ksamil – en riktigt juvel!

Wow, vilket ställe Ksamil i Albanien visade sig vara! Så vackert! Vita stränder och turkost vatten. Stranden kantas med restauranger med prisvärd mat och dryck. Vi tog en promenad ner till stranden igår, men det blev inget bad. Vattnet såg helt ljuvligt ut så jag ser framemot ett dopp i det turkosblå idag ?

Träflotte över floden och dåliga grusvägar!

När vi körde ner till södra Korfu imorses tog vi en väg som gick över bergen, i mitten av ön. Det var härliga vyer och smala kringelikrok-vägar.

Efter att vi tagit båten över till grekiska fastlandet och sedan fortsatte mot Albanien började det kännas riktigt kul att vara på väg! Äntligen lite dåliga grusvägar och spänning ?

När vi skulle svänga av mot Ksamil var avfarten så brant, med riktigt dålig grusväg efter att vi var tvungna att stanna husbilen och först kolla så att vi kunde köra. Jo då, det skulle nog gå… efter någon kilometer så upptäckte vi att det fanns en helt ny avfart med fin asfalt!

Nästa överraskning var när vägen helt plötsligt tog slut vid en flod. Där fanns det en träflotte med vajer som skulle ta oss över. Jag körde på och fick precis plats efter en annan bil. Jag frågade hur mycket det kostade, 10 EUR svarade han och började köra över innan jag hann säga någonting. Jan tyckte att det var alldeles för mycket och började pruta (någon som väntade sig nåt annat?!). Det slutade med att vi fick betala hälften ?

Flotte över floden… På väg mot Ksamil, Albanien

När vi kom fram till Ksamil svängde vi in på en riktigt mysig camping med vinrankor som skuggade nästan hela stället. Vi fick en iskaffe, lite godis och kallt vatten när vi parkerat. Efter det lagade vi lunch och när vi satt och åt fick vi nyplockade päron och en vas med doftande rosor. Vilken gästvänlighet!

Vad tycker vi (och barnen) om husbilslivet?

Nu har vi varit iväg två veckor och kört 300 mil, så nu har vi fått oss en uppfattning om hur det är att vara iväg på husbilssemester. Innan vi åkte hade vi endast varit ute en vecka i en hyrd liten camper på nya Zeeland för 8 år sedan (se menyn Våra resor – Oceanien).

Så vad tycker vi då? Att sticka iväg i husbil passar oss perfekt! Vi gillar att röra på oss och inte stanna länge på ett ställe och vi gillar att vara spontana. När man har eget fordon blir det så enkelt att förflytta sig. Att man dessutom har plats för mat och allt annat man kan tänkas behöva (cyklar, vagn, kläder, listan kan göras lång!) gör det bara ännu bättre! Det är inte direkt som att försöka få plats med allt i några väskor på motorcykeln eller i varsin ryggsäck, här har vi gott om plats!

Hur funkar det då med två småbarn? Vi har släpat runt dom på resor runt världen sedan de bara var några månader, så resvana är dom redan. Jag tror att husbilssemester är lättare med barn än att resa på ryggsäcksresor. Även om det blir miljöombyte så äter och sover vi på samma ställe, i vår lilla Pärla. Vi åker inte buss, tåg eller rickshaw, utan alla mil spenderas i samma bilstol. Dom vänjer sig snabbt vi att sitta i bilen och skumpa fram. Vi kör några timmar i sträck och sedan stannar vi för en fika eller mat, efter det kan man köra några timmar till innan nästa stopp! Jag tror att barn vänjer sig vid det mesta och att det är bra att lära sig att man inte alltid kan få precis det man vill hela tiden. Hemma är det så enkelt att få allt serverat; barn behöver aldrig ”ha tråkigt” för när den risken finns så slängs en iPad fram. Riktigt så blir det inte när man är iväg och det tror jag är nyttigt.

Alice som ligger och sover gott i husbilen!

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att detta troligtvis inte är sista husbilssemestern för Lillafamiljenreser ?

Framme på Korfu

Vi åkte ner till hamnen i Igoumenitsa på förmiddagen och tog en färja över till Lefkimmi på södra Korfu. Tanken är att vi ska stanna på ön i några dagar och sedan upptäcka Albanien.

Edvin tittar på alla båtar i hamnen, Igoumenitsa

Vi var framme på ön runt kl 13 och började köra norrut, efter en stunds körning stannade vi i vägkanten och lagade pastasallad till lunch. Idag har varit varmaste dagen hittills, 35 grader och knappt någon svalkande vind. Vi har ingen AC i bilen när vi kör, så det blir snabbt ganska varmt! Skönt att vi har AC i bodelen, så att vi har det svalt på nätterna i alla fall.

Alice svalkar sig ute när vi lagar lunch, Korfu

Ön är inte stor så någon mil efter lunchen var vi framme vid en camping. Vi står på Karda Beach bredvid en lekplats och poolen, 50 meter från havet. Inte riktigt lika bra läge som igår, men det får duga ?