Barfotaön Caye Caulker, Belize

Vi kom till Caye Caulker med en längtan efter havet och att ”bara vara”. Direkt när du gått av färjan möts du av skyltar som Go Slow och No bad days. Här ska du helst lunka fram, utan ett bekymmer i världen och barfota i sanden. En perfekt ö för oss med andra ord 🙂

• 

• 

• 

• 

Vi bestämde oss för att åka med en större buss, som gick hela vägen från Flores till Belize City. För en gångs skull så var det förvånansvärt billigt, 25 USD för oss alla. Vi skulle knappt spara in några pengar på att dela upp resan med flera lokalbussar. Så på lördagen (4/1) tog vi en buss vid åtta mot gränsen. Övergången gick smidigt och innan tolv var vi framme vid havet. Redan när vi fick av bussen i Belize City så kändes det att vi var någon helt annanstans – nu var vi i Karibien. Språket var bytt från spanska till engelska, med det där sköna gunget som alla öar Västindien kännetecknas av.

• 

• 

• 

Det var bara en kilometer från bussen till färjan, men tydligen bör en ta taxi eftersom det är ett fattigt och ”farligt” område… Vi gick ut från busstationen och började promenera. Det slutade med att vi gick hela vägen till färjan. Visst, det var fattigt, men vi kände aldrig att det inte var säkert att promenera. Vi hade tur och behövde inte vänta länge på nästa färja.

• 

• 

• 

• 

När vi kom med båten såg vi ett gäng strandhus på styltor, precis vid vattenkanten. Det såg ut som ett ställe precis i vår smak, men vi trodde att det skulle vara alldeles för dyrt för oss. Det visade sig tvärtom vara billigaste boendet på hela ön! Det var också det enklaste och minst iordninggjorda stället på ön, eller ”Rustic and old school” som vår granne beskrev det. Vi bodde för 14 USD/natt. Bungalowen intill kostar en nolla till, men då har du i och för sig varmvatten, AC, WiFi, täta fönster och väggar och fungerande toalett… Det galna är att så här enkelt bor vi allra helst! Inte bara för att det är billigt, utan för att känslan blir så annorlunda. Lite mer Robinson Cruise helt enkelt.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Vi spenderade lite över en vecka på Caye Caulker, från lördagen 4/1 till söndagen 12/1. Det var en vecka med sol och lata dagar, men också piskande regn och stormbyar som skakade vår lilla bungalow på nätterna. Vi hade tur eftersom regnet bara höll i sig under natten, förutom under en dag när regnet kom och gick… Sjävklart måste det också finnas en nagel i ögat?! Denna gången var det faktiskt inte mygg, utan en jäkla massa sandflugor!

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Under vår vecka på ön varvade vi häng på altanen och bad i havet med yoga på bryggan och promenader. Jag tror att vi gått på de flesta gator och vi promenerade faktiskt runt hela södra delen av ön en dag. Där fanns det mest tomter till salu och några nybyggda hus, plus öns flygfält. Det är på norra delen som de flesta hotell, hus och restauranger är. För att vara på en liten ö och en vecka med fokus på att ta det lugnt så promenerade vi faktiskt i snitt långt över 10 000 steg per dag. En dag var vi faktiskt uppe i över 17 000 steg. Inte illa för en familj med småbarn, eller hur!

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Det häftigaste med Caye Caulker var alla havsvarelser som vi fick se från olika bryggor på ön. Jan vågade sig på att mata tarponfiskar, trots att fiskarna var galet stora, mycket större än barnen! Sista kvällen spenderade vi på stranden vid Iguana Inn och där fick vi se en massa stingrockor, en liten muräna och hajar! Edvin var lite besviken att vi inte gick se några sjöhästar, som skulle finnas under bryggan. Trots det utbrast han nöjt ”Det här var en bra kväll!” flera gånger. Vi andra kunde bara hålla med honom, det blev en perfekt sista kväll på ön.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Den största anledningen till att vi gillade Caye Caulker var stället vi bodde på. Det gav en känsla av hur det var här innan. Innan alla turister hittar hit och det börjat byggas fina resorts och stora hotell överallt. Vårt ställe (som inte ens hade ett namn, men det kallades av öborna för Ignacio’s) var ett av få som fortfarande hade sin charm kvar. Nu ska det visst byggas ett hotell med 6 våningar på ön… Ignacio, som ägde vårt ställe, var över 80 år gammal och hans familj har bott på ön i flera generationer. Hans farfars far köpte hela ön för 300 USD. Sedan började hans farfar sälja av mark med jämna mellanrum och nu är sista biten till salu med den nätta prislappen på 5 miljoner… USD! Jag tror att paradisön Caye Caulker redan är på väg att försvinna tyvärr, och den var säkert som allra bäst för 5-10 år sedan… Så om du funderar på att åka dit, åk förr snarare än senare.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Nu har vi tre veckor kvar av resan, sedan väntar jobb, förskola och vardag i Sverige. De sista veckorna kommer spenderas i Mexiko, med ett första stopp i Bacalar och sedan fortsätter vi norrut på Yucatánhalvön.