Den lilla colombianska ön gav oss några härliga dagar på stranden (men vi fick byta ställe tre gånger på fem nätter!). Det var fin vit strand och blått ljummet vatten, men vi var inte ensamma på stranden. Det var gott om colombianska semesterfirare och stämningen var på topp!
Vi flög från Cartagena på fredagen (15/11) och liksom de sista gångerna har vi kommit med planet utan problem. Lyxigt värre för en stand-by resenär (även om en väntar på bakslag ;)) Redan innan vi gick ner för landning och såg korallreven runt ön så hade jag fått upp förväntningarna på dagarna som väntade.
Härligt vatten och den ännu mindre ön Jhonny Cay
Det visade sig att första dagarna inte skulle bli riktigt som tänkt. Det var varmt och fuktigt när vi landade och vi gick ut från flygplatsen och letade boende till fots. När vi gått en stund utan att hitta nåt ledigt ställe överraskades vi av ösregn. Vi fick ta skydd på ett gästhus (Posada Shanghai Giovis) och där fanns det ett ledigt rum. Vi fick ett bra pris och checkade in. Vi satt kvar ute på terassen, skyddade både för regnet och solen, när jag märkte att Edvin var varm. Han hade över 39 i feber och konstigt nog hade han inte klagat på promenaden…
På jakt efter rum 
Regnet öser ner 
Posada Shanghai Giovis
En febrig Edvin i hängmattan
Vi gick in på rummet och satte igång AC. Nu märktes det att Edvin var sjuk. Han som alltid är full av energi och inte kan vara stilla en sekund var nu lugn och ville bara ligga och vila i sängen. Som tur var drack han massa vatten och fick i sig lite mat. Resten av familjen hängde på stället och höll honom sällskap resten av dagen och hela lördagen (16/11). Det fanns ett gemensamt kök på stället och en affär en bit bort så det gick ingen nöd på oss. Men någon strand blev det inte under våra första dagar på den lilla ön.
Vi vågade gå en liten promenad på lördagskvällen
Redan på söndag morgon (17/11) mådde Edvin bättre och var sitt livliga jag igen. På eftermiddagen vågade vi oss ner till stranden och barnen var snabbt igång och lekte. Det spelades musik lite överallt på stranden, här trivdes vi! San Andres ligger egentligen närmare Nicaragua och Latinamerika än Colombia, men det rådde dock inga tvivel på att vi var i just Colombia. Vi lyckades nämligen taima in när landet spelade fotbollsmatch i Copa Sudamericana. Det var fullt av folk på gatorna och varenda restaurang hade dragit fram en tv för att kunna visa matchen.
Polisen kom efter någon timme och sa att Alice inte fick vara naken på stranden….
Barnen gjorde en julgran 
och hittade fort en kompis! 
Solen börjar gå ner…
På måndagen (18/11) behövde vi checka ut från stället eftersom det inte fanns lediga rum. Vi insåg ganska snabbt att billiga rum, med kök, var ganska svåra att få tag i. Tillslut fick vi tag på ett rum på Casa Hostel San Andres och checkade in där runt lunch. Nu ville vi alla snabbt ner till stranden så vi gick dit efter att vi lämnat väskorna på nya stället. Vi stannade kvar på stranden fram tills solen började gå ner och sedan gick vi tillbaka mot rummet.
Vi stannade på ett litet hak 
och käkade pizza
Även tisdagen (19/11) spenderades med att byta ställe och hänga på stranden. Nu tog vi oss några hundra meter närmare stranden, till Ansah’s Place. Vi lagade lunch i det gemensamma köket innan vi gick ner till stranden. En stund innan solen gick ner började det blåsa och en stund efter kom regnet. Vi hann ta oss hem innan vi blev dyngsura! Lika fort som regnet kom, hade det passerat. Här var luftfuktigheten hög och det regnade en skvätt varje dag.
Vi hade egentligen tänkt hyra cyklar och utforska ön lite mer. Det fanns gott om andra, lite mindre stränder på ön, men eftersom Edvin haft feber ville vi inte vara ute i solen för mycket. Vi var dessutom ganska nöjda med att spendera våra dagar på stranden precis vid staden. Vi kommer få paradisstränder snart nog.
Vår plan var att flyga från San Andres till Panama, men pga krångel med biljetter och fullt plan så blev rutten istället San Andres — Bogota — San José. Vi hade tänkt stanna natten i Bogota, men när vi gått av planet kände vi båda ”vad fasiken, vi fortsätter till San José redan ikväll”. Så istället för att åka in till Bogota hoppade vi vid 21-tiden på ett plan mot Costa Ricas huvudstad. Nu väntar mer sol och bad, men framförallt yoga tillsammans med andra (även om yoga på trånga rum, med familjen tätt inpå, är alldeles för underskattat).
På väg mot flygplatsen på San Andres
Vi har precis lagt upp en preliminär resrutt över Latinamerika, men den lär ändras några gånger om 😉 Just nu är i alla fal planen så här: Vi börjar i Costa Rica med San José och sedan fortsätter vi mot Puntarenas, Santa Teresa, Taormina. Sedan fortsätter vi längs med västkusten i Nicaragua med bland annat Isla de Ometepe som ligger i Nicaraguasjön (där det finns sötvattenshajar!). I Honduras åker vi över till Karibiska sidan och tar kusten där. I Sedan fortsätter vi till Guatemala och till ruinstaden Tikal. Efter det väntar Mexiko och Yucatánhalvön. Latinamerika – här kommer vi!
Vår preliminära resrutt genom Latinamerika
Skönt att Edvin blev frisk så snabbt! Ser underbart ut!
Massor med kramar från oss
Ja, det var tur!! Kram
Om ni har tid borde ni verkligen åka ut till Caye Caulker utanför belize. Magisk liten ö! Tikal är superhäftigt, ruinerna i Honduras också men inte i närheten av Tikal.
Vi har tänkt åka dit ? vi har en kompis som är där just nu, så det är perfekt för då rekar han åt oss! Jan har rest runt här innan, så han har redan valt ut guldkornen (och några ställen han inte varit på innan så klart!). Tack för tipsen ?