Innan vi hann lämna Moldavien i lördags, så blev vi självklart stoppade av polisen. Jan hade kört för fort. Påstods det. Han blev ombedd att gå ur bilen och följa med. Polisen förklarade att han skulle bli åtalad och att det skulle ta fem dagar innan han fick lämna landet. ”Vad ska vi göra med dig?” Frågade polisen gång på gång… Jan är så lugn i sådana situationer och tycker till och med att det är lite roligt. Han bara svarade bara ”Jag vet inte” och lät poliserna fortsätta. Han verkade totalt oförstående att polisen ville ha pengar… Efter 5-10 minuter sa Jan ”You can have some cookies” och då bara polisen skrattade, skakade på huvudet och sa ”Just go!”. Moldaviska polisen vs. Jan, 0-1 🙂
Gränsen från Moldavien till Rumänien gick ganska smidigt, på runt en timme var vi igenom. Lördagen blev ändå en dag i Toto. Vi satt i tolv timmar i bilen, med stopp för fika och lunch, såklart. När klockan började närma sig 18 stannade vi till på ett motell och tog in för natten. Det fanns ett stort badkar på rummet så hela familjen blev rena! Sedan gick vi till en restaurang bredvid och åt kvällsmat. Det fanns en stor lekplats så barnen lyckades springa av sig och tyckte att dagen varit helt okej ändå… Det krävs inte mycket för att barnen ska bli nöjda (och ibland inte mycket för att bli missnöjda heller för den delen)!
Morgonen efter, i söndags, hade vi ställt klockan på sex och packade in oss i bilen och började köra mot Bulgarien. Det tog någon timme till gränsen och sedan var vi tvungna och ta färja över Donau. Då slog det plötsligt både mig och Jan – vi har varit här förut. När vi åkte MC genom Östeuropa 2008 så kom vi den här vägen. Då visste vi inte att vi skulle behöva ta färja över floden och hade inte en krona på oss. Vi stod ett tag och funderade på hur vi skulle göra och då kom en man fram med en biljett till oss. Han hade betalat vår färjebiljett, så att vi slapp vända. Så snällt! Vi kom också ihåg att det stod ett flygplan vid floden, så efter att vi åkte över så letade vi upp flygplanet och käkade lunch där. När Jan fixade mat i Toto gick jag och barnen ner till floden och kollade på alla båtar som åkte förbi och kastade pinnar i vattnet.
Efter lunchen körde vi till gränsen, som ligger precis vid floden, men där tog det stopp. Det var kö och den gick fruktansvärt långsamt framåt, det var dessutom över 37 grader. Vi hade väntat oss en ganska smidig övergång, eftersom båda länderna är med i EU, men icke. Efter ett tag tröttnade barnen på att sitta stilla i bilen i värmen, så då fick dom leka i skuggan vid tullkontoret när vi väntade.
När vi kommit över till Bulgarien så fortsatte vi till Svarta havet och en Camping norr om Varna. Vi var framme runt klockan fem och efter att vi parkerat Toto så spenderade vi eftermiddagen och kvällen på stranden. Det fanns en helt okej restaurang vid vattnet, med en lekplats som barnen knappt kunde slita sig ifrån för att äta. Det var precis lagom varmt i bilen på natten och framförallt, inga mygg(!), så vi alla sov bättre än på länge.
På måndagen hade vi bara tänkt köra en kort stund. Det blev inte riktigt så… Det blev ändå några timmar i bilen eftersom vi först irrade bort oss i Burgas och sedan bestämde vi oss för att fortsätta till en camping vid Sozopol, som låg lite närmare turkiska gränsen. Vi hittade en skön plats i skuggan för bilen och sedan gick vi ner till stranden och hängde där från klockan fem till åtta på kvällen. När dagen avslutas så bra, så tänker man knappt på att man spenderat några timmar i bilen under dagen…
Bra jobbat Jan!
Vad snällt att han köpte biljetter till er! Underbart med hjälpsamma och snälla människor!
Kram
Visst är det! ?